Nummer 1/2008

Mikael Berndtson, ekonomie doktor, postdoc. forskare

Konsumentdominerad marknadskommunikation – WOM-forskningens rötter och utnyttjningsmöjligheter

Med word-of-mouth-kommunikation avses att konsumenterna sinsemellan oberoende av
företaget söker och sprider marknadsinformation. I denna artikel sammanfattas littera-
tur som anknyter till word-of-mouth-forskningens uppkomst och utveckling samt disku-
teras företagets möjligheter att utnyttja denna typ av interkonsumentkommunikation
som är utanför dess direkta kontroll. Den enda motsvarande litteraturanalys som före-
faller att finnas publicerad är mer än fyrtio år gammal (Arndt, 1967). Sedan dess har
det tillkommit en ansenlig mängd företagsekonomisk forskning som tydligt avviker från
den som behandlades i Johan Arndts översikt, vilken huvudsakligen baserade sig på den
beteendevetenskapliga litteraturen.

Annica Isacsson, ekonomie doktor, överlärare

Livslångt lärande i förändring, 48 år senare

Avsikten med denna artikel är, att diskutera hur och varför livslångt lärande diskursen förändrats under de senaste årtiondena samt att föra fram synpunkter på livslångt lärande i organisationer.
Denna artikel diskuterar också relationen mellan livslångt lärande och det organisatoriska lärandet, om det individuella och det organisatoriska lärandet, om hur det individuella och det insitutionella påverkar det organisatoriska lärandet. Vi antar ofta att då en organisation lär sig, lär sig också individen, men hur påverkar samt påverkas den enskilda medlemmen av, hur andra i organisationen lär(t) sig och hur påverkar det organisatoriska lärandet de enskilda organisationsmedlemmarna. Och hur blir det individuella lärandet en del av det organisatoriska lärandet. I artikeln för författaren också fram sina egna tankar om vad (livslångt) lärande i framtida organisationer kunde handla om.

Eva Österbacka, politices doktor, specialforskare

Sambanden mellan familjebakgrund, utbildning och ekonomisk framgång i Finland

Barns möjligheter och framtid påverkas av deras genetiska arv, uppfostran, föräldrars
inkomster, utbildning och andra satsningar av den offentliga sektorn. Historiskt har ut-
bildning och teknologi, samt även i viss mån jämlikhet, betonats. Samtidigt har befolk-
ningen varit rätt homogen i Finland. Bildningsnivån idag är god, och relativt jämnt för-
delad. Det har således funnits förutsättningar för ekonomisk utveckling. På senare tid har
mycket ändrat. Barns förhållanden håller på att bli allt mera ojämlika. Det finns också
tecken på att vissa barn mår allt sämre. Den offentliga sektorns satsningar på barn och
unga kan motverka tudelningen, om politisk vilja finns.