Nummer 3/2009

Bengt Bengtsson, ekonomie doktor, universitetslektor

Redovisning till verkligt värde eller redovisning till anskaffningsutgift? Ett val mellan relevans och tillförlitlighet

Denna artikel hävdar att det finns betydande skillnader i uppfattningar om hur företaget skall värdera och redovisa sina tillgångar. Skillnaderna har sin grund i historiska fakta där olika tidsepoker och regioner i världen haft sina speciella problem att lösa. Det ramverk som utarbetats för redovisning har därmed också blivit motsägelsefullt. Detta gäller i hög grad för sådana principer som matchningsprincipen i förhållande till försiktighetsprincipen samt kravet på relevans i förhållande till kravet på tillförlitlighet. Det som är temat för denna artikel är att redovisning till verkliga värden är liktydigt med en relevant redovisning. Problemet är dock att en relevant redovisning kan bli kreativ och att relevant redovisning i sämsta fall kan leda till att verkligt blir overkligt.

Catharina von Koskull, ekonomie doktor

Konsumentens roll och inflytande i produkt- och tjänsteutveckling

Enligt finska regeringen bör konsumentens roll och inflytande stärkas i produktutvecklingen och utvecklingen av tjänster. Detta är kontentan i det senaste framlagda konsumentpolitiska programmet för åren 2008-2011. Att involvera kunden i utvecklingssammanhang och därmed stärka dennes roll har genom tiderna även förespråkats av forskare inom marknadsföringsområdet. Men vad betyder det egentligen att stärka konsumentens roll och därmed utveckla produkter och tjänster i en kundorienterad riktning? I denna artikel diskuteras olika aspekter som berör denna frågeställning. Det konstateras att forskningen hitills har ansett kundinflytande liktydigt med huruvida innovatören utfört marknadsundersökningar, dvs. fokus har legat på insamlandet av kundinformation. Ny forskning visar dock att själva insamlandet av kundinformation inte nödvändigtvis betyder att informationen också används. Artikeln belyser flera faktorer som påverkar informationsanvändningen. Insamlingsmetoder och dess problematik diskuteras och antagandet om att konsumenten faktiskt vill ha ett starkare inflytande ifrågasätts. Artikeln avslutas med en sammanfattande diskussion med bl. a. en tolkning av det konsumentpolitiska målet om ”kundens roll och inflytande” samt förslag om hur detta mål kan realiseras.

Lars Oxelheim, professor och Clas Wihlborg, professor

Kreditbedömning och rekonstruktion av företag i tider av makroekonomisk turbulens: Fallen General Motors och Ford

Behovet av modeller för att förutsäga risken för att ett företag inte skall kunna fullfölja sin skuldtjänst har aktualiserats av de nya Baselreglerna, som kräver fördjupad kvantitativ kreditvärdering, och av den pågående världsomspännande ekonomiska krisen. Ett antal alternativa modeller för att förutsäga kommande kreditsvårigheter och en eventuell konkurs existerar. Flera inkluderar makroekonomiska faktorer men de beaktar inte att inverkan från makroekonomiska variabler på konkursrisken till övervägande del är företagsspecifik. I denna artikel presenterar vi en modell för hur den makroekonomiska påverkan på denna risk bör skiljas från inverkan av ”inneboende” konkurrensfaktorer. Debatten på området under det senaste året har innehållit en diskussion utifrån mått på konkursrisken om den lämpliga vägen att rekonstruera de krisdrabbade företagen General Motors (GM) och Ford. Vi tillämpar i denna artikel vår modell på GM och Ford och finner att den leder till två olika rekonstruktionsstrategier för dessa två företag i samma bransch och med till synes lika stor konkursrisk mätt med traditionella mått.

Annika Ravald, ekonomie doktor, överassistent i marknadsföring

Hur uppkommer värde för kunden – lärdomar från axiologin

Värde som begrepp förekommer frekvent och allmänt inom konsumentmarknadsföringen. Under de senaste åren har uppmärksamheten kring värdebegreppet ökat märkbart till följd av den nu framväxande tjänstebaserade marknadsföringslogiken. Många författare hävdar dock att kunskapen om värdebegreppet inom marknadsföringen ännu befinner sig i sin linda. Inom axiologin som forskningstradition, dvs. läran om värde, har värde legat i blickpunkten redan länge och målsättningen är att erhålla förståelse för de aspekter som styr människans beteende. Beröringspunkterna med marknadsföringen är i det avseendet tydliga. Syftet med artikeln är att belysa hur kunskapen om värde inom konsumentmarknadsföringen kan berikas via de lärdomar om värde som står att finna i den axiologiska forskningstraditionen.

Susanna Stén, ekonomie magister, doktorand

Utvecklingen av de forskarutbildades situation på arbetsmarknaden i Finland 1990-2004

I artikeln studeras hur de forskarutbildade som grupp, samt hur deras situation på arbetsmarknaden förändrats under åren 1990–2004. Studien använder sig av registerdata som täcker en tredjedel av doktorerna och licentiaterna i Finland under åren 1990–2004. Även om antalet personer med forskarutbildning som årligen utexamineras i Finland mer än fördubblades under 1990-talet har de forskarutbildades ställning på arbetsmarknaden förblivit närapå oför ändrad. Det förekommer dock stora skillnader i arbetsmarknadssituationen inom gruppen. Personer med forskarutbildning inom naturvetenskap och humanistiska veten - skaper verkar exempelvis genomgående klara sig sämre än utbildade inom teknik och social- och hälsovård.