Nummer 3/2010

Bengt Bengtsson är fil. kand. och har avlagt ekonomie doktorsexamen i redovisning (Dr. Sc Accounting). Han arbetar som lektor i företagsekonomi med inriktning mot externredovisning vid Karlstads universitet.

Till sist är det bara pengar som räknas. Periodiseringar är prognoser över pengar, så också en anteciperad redovisning

På vilket sätt marknaden skall använda en kassaflödesanalys som beslutsunderlag har enligt författaren inte behandlats i litteraturen mer än ytligt. Syftet med denna artikel är att komma med ett förslag på hur kassaflödesanalysen kan användas som ett kritiskt verktyg vid bedömningen av den periodiserade redovisningens objektivitet . Om en redovisning inte är objektiv är den subjektiv. Periodiseringar och/eller anteciperingar är det som kan bidra till en subjektiv redovisning, dvs. till en orealistisk värdering. Självklart skall orealistiska värderingar inte tas in i redovisningen, men vad man får göra och vad man gör är inte detsamma. De som redovisar kan medvetet eller omedvetet ha påverkats av inre eller yttre intressenter vid värderingarna. Frågeställningen är nu mycket aktuell efter tillkomsten av bl.a. regelverket IAS 40 som tillåter redovisning till s.k. verkligt värde i fastighetsbolagens balansräkningar, en redovisning kan ses som en anticipering eller en redovisning som komprimerar alla framtida perioder till en enda.

Thomas Degenhardt är ekon.mag från Svenska handelshögskolan och har arbetat som forskningsassistent vid dess forsknings- och kunskapscenter CERS Centre for Relationship Marketing and Service Management.

Christian Grönroos är professor vid Svenska handelshögskolan. Hans forskningsintresse omfattar service som ett perspektiv för affärsverksamhet samt utveckling av marknadsföring som företeelse.

Blir företag mera marknadsorienterade i tider av recession?

Under vintern 2010 undersöktes huruvida stora och medelstora företag i Finland under den då pågående recessionen vidtagit åtgärder för att bli mera marknadsorienterade. 355 företag tillhörande denna företagsgrupp deltog i undersökningen. Som utgångspunkt användes de i litteraturen förekommande ledande modellerna för marknadsorientering, vilka utvecklades till en integrerad modell anpassad till den aktuella undersökningssituationen. Resultaten utvisar att det allmänt taget finns tydliga tendenser till ökad marknadsorientering. Vissa skillnader i åtgärder mellan olika kategorier av företag kunde skönjas, men generellt sätt är skillnaderna avseende graden av strävan mot marknadsorientering mellan företag liten.

Alf Westelius är professor i ekonomiska informationssystem vid Linköpings universitet. Hans forskning rör förändringsprocesser och verksamhetsstyrning, med fokus på förutsättningar för varaktig förändring.

Carl-Johan Petri är filosofie doktor och gästforskare vid Linköpings universitet. Han är intresserad av frågor om strategi och styrning och har skrivit en bok om europeisk användning av balanced scorecard.

Mathias Cöster är universitetslektor i företagsekonomi vid Högskolan på Gotland. Hans forskning rör dels strategiska IT-tillämpningar, dels innovationssystem och hur dessa kan organiseras och den påverkan som

Fredrik Nilsson, professor i företagsekonomi, särskilt redovisning vid Uppsala universitet. Nilssons forskning är bland annat inriktad på hur ekonomisk information används när organisationer formulerar och genomför strategier.

Nils-Göran Olve är adjungerad professor i ekonomisk styrning vid Linköpings universitet, utbildare och konsult. Han är en av Sveriges mest publicerade författare av managementböcker.

Prismodeller – en taxonomi

Det sätt som ett företag utformar sina prismodeller på, det vill säga hur det tar betalt för sina erbjudanden, påverkar dess konkurrenskraft. Syftet med denna artikel är att skapa en taxonomi som kan användas för att identifiera möjliga prismodeller och diskutera deras tillämpning. Taxonomin kan också användas för att jämföra verkliga och möjliga alternativ för prissättning och ge underlag för vad som behöver utvecklas för att en viss prismodell skall kunna tillämpas i framtiden. Artikeln är ett resultat av ett kollaborativt forskningsprojekt mellan telekomföretaget Ericsson och Linköpings Universitet. Taxonomin består av fem dimensioner: erbjudandets omfattning, köparens rättigheter, prisformel, prisbestämningsmekanism samt informationsunderlag.