Nummer 1/2011
Finn Olesen er professor i makrookonomi, Institut for Okonomi og Ledelse, Aalborg Universitet. Forskningsinteresser er isar centreret omkring post keynesiansk teori, Keynes studier, nyere teorihistorie og okonomisk metodologi.
Paul Davidson om Keynes
Længe har den post keynesianske tænkning angrebet den makroteoretiske mainstream for at have misforstået det fundamentale budskab – teoretisk som metodologisk – som Keynes gav i sin The General Theory. Ifølge post keynesianerne har mainstream en for harmonisk opfattelse af, hvorledes det makroøkonomiske systems tilpasningsprocesser forløber. Og dette er en kritik, som har fået en fornyet aktualitet de sidste års internationale finanskrise og økonomiske recession in mente. En af de mest markante røster i dette kor af mere eller mindre heterodoks tænkende økonomer er og har været Paul Davidson. I nærværende bidrag sættes der fokus på Davidsons bog om Keynes i serien Great Thinkers in Economis.
Jan-Urban Sandal er filosofie doktor i okonomisk historie og driver selvstendig forskning og naringsvirksomhet. Hans forskningsomrader omfattes blant annet av innovasjon, entreprenorskap og sosialt entreprenorskap.
Introduksjon til Joseph Alois Schumpeter: Entreprenørprofitt - et insitament til demokratisk utvikling
Denne artikkel presenterer en analyse av entreprenørprofitten som et insitament til demokratisk samfunnsutvikling. Den automatiske endringsprosess, frembåret av FoU og innovasjon på bestilling, basert på flertallsbeslutninger fattet i de lukkede rom, er verken årsak eller resultat når samfunnet endres i en mer demokratisk retning. Entreprenørskap er ikke politikk, men vellykket entreprenørskap har potensialet til å påvirke politikken og det politiske system i demokratisk retning.
Niklas Ahlgren är ekon.dr och överassistent i ekonomisk matematik och statistik vid Svenska handelshögskolan. Hans forskningsintressen är i ekonometri, finansiell ekonometri, tidsserieanalys och bootstrap. Paul Catani är ekon. mag. och doktorand vid Svenska handelshögskolan, institutionen för finansiell ekonomi och ekonomisk statisktik. Han belönades med Törnqvistpriset for bästa magisteravhandling i statistik i Finland 2008.
Arbetslösheten, enhetsrothypotesen och initialvärdet
Arbetslösheten mätt med arbetslöshetsgraden är en ekonomisk tidsserie som är begränsad till intervallet mellan 0 och 1, vilket inte är förenligt med en enhetsrot, och borde därför vara stationär. Enhetsrottest ger ändå vanligen som resultat att hypotesen om en enhetsrot inte kan förkastas. Genom att utnyttja det stora initialvärdet i den .finska arbetslöshetsserien orsakad av den ekonomiska krisen i början av 1990-talet är det möjligt att förkasta en enhetsrot i arbetslöshetsserien.
Johan Fellman ar professor emeritus i statistik vid Svenska handelshögskolan. Till hans forskningsintressen hör bl.a. frågor gallande effekten av beskattning och transfereringar på inkomstfordelningen.
Diskontinuerliga transfereringsstrategier
Antag att X är inkomsten före och Y inkomsten efter transfereringar. I tidigare arbeten har analyserats klasser av tranfereringsstrategier där Y är icke-negativa, monotont växande och kontinuerliga funktioner av X. Gemensamt för dessa strategier är att de i genomsnitt har samma inkomstförhöjande effekt. I denna undersökning modifierar vi klassen så att den kan innehålla diskontinuerliga transfereringar. Om transfereringen är diskontinuerlig så kan diskontinuiteten endast bestå av ett numrerbart antal ändliga positiva språng. Den optimala strategi som Lorenzdominerar alla strategier i klassen måste vara kontinuerlig. Vi presenterar nödvändiga och tillräckliga villkor under vilka en given Lorenzkurva svarar mot en strategi i den givna klassen. Dessa villkor är ekvivalenta med villkoret att Y stokastiskt dominerar X.
Linda Gerkman är postdocforskare vid Svenska handelshögskolan i ämnet statistik vid institutionen for finansiell ekonomi och ekonomisk statistik. Hon har disputerat (ekon.dr) den 3.12.2010 vid Svenska handelshögskolan med en avhandling i spatial ekonometri.
Spatial ekonometri, spatiala effekter och huspris
I den här artikeln illustreras grundidén i spatial ekonometri och uppkomsten av spatiala effekter med ett enkelt fiktivt exempel som relaterar till husprisdata. Syftet är att göra läsaren bekant med spatial ekonometri, som är ett högaktuellt delområde av ekonometrin. I och med att tillgången till spatiala data blir allt vanligare växer den spatiala ekonometrins tillämpningsmöjligheter ständigt. Samtidigt behandlar artikeln egenskaper hos bostads- och husprisdata samt förklarar nyttan av spatiala ekonometriska metoder vid modellering av bostads- eller huspriser.