Nummer 1/2012

Bengt Bengtsson innehar filosofie kandidatexamen (1974), ekonomie magisterexamen (1994), ekonomie licentiatexamen (2005) och ekonomie doktorsexamen i redovisning (Dr. Sc Accounting, 2008) och är lektor i företagsekonomi med inriktning mot externredovisning.

Från värden till pengar – en osäker resa

Den internationella redovisningsregeln ”IAS 7 Kassaflödesanalys” beskriver i punkt 5 nyttan med information om kassaflöden. Det går att urskilja åtminstone 2 skäl att upprätta kassaflödesanalys. Det ena skälet för redovisning av historiska kassaflöden är att prognostisera framtida kassaflöden. Det andra skälet är att kunna kontrollera tidigare bedömningar av framtida kassaflöden. Denna aspekt på kassaflödesanalys har behandlats i min artikel ”Till sist är det bara pengar som räknas” i Ekonomiska Samfundets Tidskrift nr 3, 2010. Frågeställningen i denna nya artikel är att analysera det förstnämnda fallet. Hur kan en historisk kassaflödesanalys hjälpa oss till att indikera framtida kassaflöden? Precis som tidigare har även denna artikel sin utgångspunkt i IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Skälet är enkelt. Regelverket föreskriver att de fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter om möjligt skall redovisa dessa till s.k. verkligt värde och denna redovisningsmetod har just som syfte att försöka bedöma framtida kassaflöden. Det kan också antas vara så, att det finns ett samband mellan beslut på aktiemarknaden och den redovisningsinformation som lämnas till marknaden. En mindre statistisk studie av hur dessa samband beter sig i två svenska börsnoterade fastighetsbolag redovisas också i artikeln. Studien visar att, efter det att IAS 40 infördes i de börsnoterade fastighetsbolagens redovisning, det redovisade resultatet kom att variera mycket kraftigt mellan åren jämfört med tidigare. Vidare kunde konstateras att skillnaderna mellan redovisat resultat och kassaflöde också ökat kraftig i ett av de två företagen. Intressant är också att se att företagets aktiekurs samvarierar i högre grad med det redovisade resultatet än med kassaflödet i den löpande verksamheten efter det att regelverket IAS 40 kommit i bruk.. Detta kan indikera att aktiemarknaden i högre grad beaktar redovisat resultat än faktiska historiska kassaflöden vid investeringsbeslut. Förutsättningar finns således, nu med det nya regelverket, att aktiemarknadens beslut leder till byggande av ”luftslott”. Risken finns att företagens resultat och balansräkningar bygger på subjektiva bedömningar. Pengar som förväntas komma in enligt prognosen i balans- och resultaträkningen kommer kanske inte att bli kassamedel och därmed kan redovisningen bedömas vara subjektiv. Artikelförfattaren kan också konstatera att litteraturen inte har mycket att berätta om hur kassaflödesanalysen kan användas som ett instrument för kritisk bedömning av den periodiserade redovisningens relevans.

Fredrik Heyman är docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Han forskar om empirisk arbetsmarknadsekonomi, under senare år med inriktning på den ökade internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden.

Lönespridning inom företag och produktivitet – en internationell forskningsöversikt

I många länder har de senaste decennierna inneburit en tendens till ökade löneskillnader mellan anställda. Detta har lett fram till en omfattande litteratur som studerar hur företag och anställda påverkas av förändringar i lönestrukturen. En fråga som har studerats är hur den interna lönespridningen inom företags påverkar produktivitet och vinster. Eftersom någon konsensus inte kan hämtas från teoretiska modeller vad gäller sambandet mellan lönespridning och produktivitet blir det istället en empirisk fråga. Denna forskningsöversikt syftar till att presentera en översikt av just den empiriska litteraturen som finns inom området. Ett stort antal empiriska uppsatser för en rad olika länder presenterats i uppsatsen.

Ronny Norén är docent i nationalekonomi, verksam vid Mittuniversitetet i Östersund. Till hans forskningsområde hör metodutveckling och teoretiska/empiriska studier inom området strukturell omvandling och tillväxt inom öppna ekonomier.

Ett mer konkurrenskraftigt och stabilt EMU

EMU systemets förmåga att klara ekonomiska påfrestningar har blivit kraftigt ifrågasatt i samband med den ekonomiska finanskrisen. Dessutom har konkurrenskraften i ett antal länder inom Eurozonen inte utvecklats i önskad riktning. EMU systemets omfattning och dess grundläggande ekonomiska konstruktion måste åter diskuteras. Ekonomiskt strukturella olikheter måste kompenseras via ökad integration för att stärka konkurrenskraft och stabilitet. Detta är genomförbart, men endast för ett mindre antal ekonomiskt robusta EMU-länder inom den europeiska unionen.