Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien

Max Oker-Blom

Ekon. dr. och docent.

Den 24 december 2020 meddelade EU och Storbritannien att de slutit ett handels- och samarbetsavtal. De lyckades således, trots att det många gånger såg mörkt ut, uppnå samförstånd en vecka innan den så kallade övergångsperioden upphörde. De återstående medlemsländerna, EU 27, har godkänt avtalet preliminärt att gälla till slutet av februari i år för att parlamentet skall hinna behandla det. I Storbritannien har avtalet godkänts före årsskiftet med stor majoritet i både under- och överhuset.

Avtalets struktur

Det är frågan om ett omfattande avtal på cirka 430 sidor. Om man beaktar de olika bilagorna uppgår det till knappa 1300 sidor. Det är indelat i följande delar, nämligen:

  1.   gemensamma och institutionella bestämmelser
  2.   handel, transport, fiske och andra arrangemang
  3.   brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete
  4.   tematiskt samarbete
  5.   deltagande i unionsprogram, sund ekonomisk förvaltning och finansiella bestämmelser
  6.   tvistlösning och övergripande bestämmelser
  7.   avslutande bestämmelser

Bestämmelserna om handel upptar knappa två tredjedelar av avtalet.

Varor

Avtalet gäller framförallt varor och berör till mycket begränsad del tjänster. På Storbritanniens uttryckliga begäran ingår inte heller utrikespolitiska, säkerhets- och försvarsfrågor i avtalet.  

Tullar på varor införs således inte och inte heller några kvoter. Ursprungsreglerna måste likväl uppfyllas. Möjligheten att införa tullar mot dumpning och skyddstullar kvarstår. Detta innebär inte att varuexportörer eller -importörer skulle klara sig undan tullformaliteter och diverse kontroller. Export- och importdeklarationer måste göras.

Tjänster

Den fria rörligheten för tjänster upphör. För en brittisk serviceproducent betyder det att den måste försäkra sig om att dess kvalifikationer gäller i det medlemsland där den avser att verka. Audiovisuella tjänster ingår inte i avtalet. 

De nyinförda visumreglerna innebär också nya restriktioner. Visumfriheten under 90 dagar inom en 180 dagars period tillåter kortare arbetsbesök, men en längre vistelse för att till exempel installera en maskin eller övervaka ett it-projekt kan bli besvärligare.

För brittiska finansinstitut är avtalet utan tvekan ett bakslag, eftersom de inte längre kan agera påEU:s inre marknad. Detta har redan lett till att banker utlokaliserat en del av sin verksamhet från London.

Det att brittiska medborgare inte längre fritt kan bo och arbeta inom EU försvårar ocksåtjänsteproducenternas verksamhet.

Offentliga upphandlingar och immaterialrätter

Avtalet säkerställer relativt vittgående rättigheter för EU-företag att delta i Storbritanniens offentliga upphandlingar. Parterna förbinder sig vidare till att försäkra ett fullgott skydd för immaterialrätter och så kallade geografiska beteckningar (Geographical indications). De strävar också till att underlätta handeln för små och medelstora företag. Storbritannien med undantag för Nordirland ingår inte längre i den inre marknaden för el.

Jämlika verksamhetsförutsättningar

För konkurrenspolitiken gäller gemensamma definitioner och principer. Statsstöd, arbetslivsregler och bestämmelser gällande miljön måste utformas så att dessa inte påverkar handel och investeringar. Beträffande beskattningen förbinder sig parterna till globala standarder gällande öppenhet, informationsutbyte och rejäl skattekonkurrens. 

I avtalet ingår en så kallad utjämnande mekanism (Rebalancing mechanism), som möjliggör för en part att återinföra tullar för motparten om det förekommer betydande avvikelser i verksamhetsförutsättningarna, som påverkar handeln eller investeringarna. Hela handelsdelen kan värderas på nytt efter fyra år. Om parterna inte enats om justeringar inom ett år därefter kan tillämpningen av i avtalet avsedda delar av handeln eller trafiken avbrytas.

Transporter och annat

För flyg- och landsvägstrafiken införs vissa begränsningar. Parternas långtradare kan till exempel utföra högst två tilläggstransporter på den andra partens område. För sjöfarten gäller öppen och ömsesidig tillgång till den andra partens internationella sjöfartsmarknad.

Storbritannien förbinder sig att delta i samarbetet rörande atomenergi och rymdfrågor samt den nordirländska fredsprocessen. Storbritannien stiger däremot av utbytesprogrammet Erasmus + och skapar sitt eget globala program.

Styrning och tvistlösning

Ett gemensamt partnerskapsråd sörjer för att avtalet tillämpas och tolkas sakenligt. Rådet stöds i sitt arbete av 19 kommitteér och fyra arbetsgrupper. Tvistefrågor skall i första hand skötas genom förhandlingar. Om dessa är resultatlösa kan den ena parten be om att en självständig förlikningspanel tillsätts. Vardera parten utser till den tre medlemmar. Panelen utfärdar ett bindande beslut inom utsatt tid. Om en part inte följer beslutet kan den andra parten avbryta sina skyldigheter för bestämd tid. Det är skäl att notera att EU-domstolen inte har någon roll i avtalet, förutom angående de program i vilka Storbritannien deltar frivilligt.

Några reflektioner

Det är uppenbart att ett avtal mellan EU och Storbritannien är bättre än inget alls. Det speciella är i alla fall att normalt innebär ett frihandelsavtal en minskning av handelshinder, inte en ökning av dem, som det nu är frågan om. Det att den fria rörligheten för tjänster, personer och kapital upphör är ett problem speciellt för Storbritannien, vars export till EU till betydande del utgörs av tjänster. Till exempel audiovisuella tjänster, beträffande vilka Storbritannien är i framkant inom EU, ingår inte i avtalet. Det att brittiska banker inte kan sälja sina finansiella tjänster inom EU är ett definitivt bakslag för Storbritannien. Diskussionerna fortsätter visserligen om detta.

För de finländska exportföretagen har det varit viktigt att avtalet garanterar jämlika konkurrensförhållanden, understryker ledande sakkunniga Janica Ylikarjula från EK. Trots noll tullar på och kvoter för varor kommer gränsbyråkratin med krav på certifikat och kontroller likväl att medföra tilläggskostnader. Enligt finska speditörer kan detta leda till förseningar av varuleveranser påupp till två-tre dagar, säger Ylikarjula.

Enligt uppgift har investeringarna i Storbritannien minskat redan före avtalet slöts. Många brittiska företag har styrt investeringar till EU-området. Gränsbyråkratin och utmaningarna för tjänsteexporten kommer utan tvekan att också på kort- och medellång sikt tära på den brittiska ekonomin. Mycket beror på hur Boris Johnson förmår hantera inrikespolitiken. Väljarna i Skottland, Nordirland och Wales röstade ju mot utträdet. Det har hävdats att EU-medlemskapet har varit det kitt som hållit ihop landet. En annan faktor som kan ha en negativ effekt på handeln är om lagstiftningen inom EU och Storbritannien så småningom uppvisar avvikelser.

Det blir intressant att följa med hur avtalet implementeras och hur ekonomierna såväl inom EU som i Storbritannien utvecklas. Hur kritiskt EU-parlamentet förhåller sig framgår också inom snar framtid.

Källor

Avtal om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, Europeiska unionens officiella tidning L 444/14. 

Saila Turtiainen och Janica Ylikarjula, Analyysia EU:n ja Iso-Britannian kauppa- ja yhteistyösopimuksesta, Muistio 28.12.2020, EU- ja kauppapolitiikka, EK.

Max Oker-Blom, Brexit, Finlands utrikeshandel och förhandlingarna mellan EU och Storbritannien, Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2/2020.

Intervju 13.1.2021 med ledande sakkunniga Janica Ylikarjula, handelspolitik EK.   

Om skribenten

Max Oker-Blom

Ekon. dr. och docent.