Vart är ekonomijournalistiken på väg? Lyssna på Penningpodden och se trenderna!
Affärsmagasinet Forum har lagts ner men Hufvudstadsbladet förstärker sin ekonomibevakning. Anna Back, nyhetschef för ekonomi, ska locka nya läsare till HBL:s papperstidning och till tidningens sajt på internet. Hör Annas programförklaring gällande det finlandssvenska massmediala flaggskeppets bevakning av ekonomiska frågor, som allmänheten ofta uppfattar som väldigt invecklade.
I Penningpodden medverkar också veteranjournalisten Björn Sundell, som inledde sig karriär som ekonomijournalist redan på 1970-talet. Björn gläder sig åt att HBL åter satsar på bevakningen av ekonomin. Enligt honom är antalet ekonomijournalister i Svenskfinland fortfarande för få.
– När det gäller att göra läsvärd journalistik startar vi alla från noll klick på en grej, varje dag. Vi tävlar med idéer och vinklar. Vi måste antingen vara snabba eller fiffiga, och vi måste kunna vara pålitliga, säger Anna Back, som är ekon.mag. från Hanken i Helsingfors.
Den teknologiska utvecklingen betydelse för journalistiken har varit enorm.
– Allt har blivit så otroligt mycket snabbare. Tidigare bearbetade man pressinformation eller nyheter och så kom de ut efter kanske en timme i radion, efter flera timmar i tv och följande dag i tidningarna. Sitter man i dag på ett möte på Nokia med investerare och pressen så sitter journalister och skriver direkt ut på nätet. Nyhetsförmedlingen är omedelbar, säger Björn Sundell.
Risken för ”fake news” är enligt honom enorm. Vissa källor kan kännas seriösa men felaktig information sprids snabbt och kan skapa stor förvirring. Deltagarna i Penningpodden är överens om att seriös journalistik fortfarande behövs.
Anna Back, Björn Sundell och Richard Brander, redaktör för Penningpodden, arbetade tillsammans på HBL:s ekonomiredaktion i några år i början på 00-talet. Sedan dess har mycket förändrats.
Nuförtiden har företag direkta kanaler till sina kunder, där behövs inga journalistiska mellanhänder längre. Tidigare användes också mycket reklam men nu finns det kommunikation i olika kanaler direkt till kunderna. Vad ska ekonomijournalistiken satsa på?
Anders Oldenburg, portföljförvaltare på Seligson & Co, har sagt att intervjuer med företagsledare kan vara väldigt intressanta, om ”journalisten låter sitt objekt tala fritt och inte för fram sina egna åsikter”. Tyvärr förekommer sådana intervjuer enligt Oldenburg inte så ofta längre. Är intervjuer med företagsledare och ledare inom olika organisationer intressant journalistik?
– Jag är lite tudelad. Nuförtiden kommer ingen vd till en intervju utan att veta exakt vad hen ämnar säga. Ofta är det en del av en PR-situation, där man sedan sitter som journalist. Om man klarar av att konfrontera och ställa kritiska frågor och lyfta fram intressanta aspekter, så då fungerar det. Men det kräver mycket av journalisten och en del av den som blir intervjuad. Det finns en större försiktighet gällande vad man säger, säger Anna Back.
Björn Sundell, som i tidigare skeden av sitt yrkesliv var informationschef inom industrin och finansbranschen, håller med.
– Redan på 1990-talet hade vi ett maskineri som såg till att vd inte sade vad som helst, och man såg till att kolla texten i efterskott. Man förberedde sig väl inför en sådan intervju och det kom inte ut så mycket överraskningar. Jag är lite överraskad över Oldenburgs syn att intervjuerna skulle ge så väldigt mycket, eftersom de är maskinerade på olika sätt, säger Björn, och framhåller att den kritiska journalisten är en oerhört viktig part i den offentliga diskussionen.
Abstrakta artiklar om inflation och centralbanker lockar enligt Anna Back sällan läsare men det gör däremot texter som fokuserar på privatekonomi, såsom marknadsräntornas betydelse för bolånekostnaderna.
– Inom traditionell journalistik har man tänkt att man kan skriva om utvecklingen av bostadspriserna till exempel en gång i halvåret. Numera skriver vi ungefär samma sak flera gånger men försöker få in nya röster och uppdateringar. Folk söker information och det blir intressant i ett läge ”då det händer”. Vi måste förstå en annan sorts processtänk än tidigare. Vi får också ganska mycket tips om att folk har beställt något som de sedan inte har fått, och så får man inte tag på kundtjänsten. Man kanske inte kan ta sig loss ur ett avtal. Det här är jätteviktiga frågor och intresserar folk också utöver det som bara berör en själv, säger Anna Back.
Samtidigt finns stora megafrågor om krig och fred, miljöförstöring, klimatförändringen och framtiden för den globala frihandeln, och det är också frågor som den ekonomiska journalistiken ska försöka greppa. Lyssna på Penningpodden och hör Anna Backs och Björn Sundells åsikter om journalistikens roll i synnerhet då det gäller den brännande klimatfrågan! Hör också förklaringen till varför undersökande journalistik inte kan prioriteras högre än vad det görs i dagsläget.
En möjlighet till fördjupning i ekonomiska frågor i Svenskfinland är att läsa Ekonomiska samfundets tidskrift, som 2022 ökar sin utgivningsfrekvens till tre nummer per år från tidigare två. Artiklarna är fritt tillgängliga på adressen https://www.ekonomiskasamfundet.fi/tidskriften/ och tidskriften postas hem i tryckt form till medlemmarna i Ekonomiska samfundet.
Högklassig ekonomisk debatt har Ekonomiska samfundet arbetat för sedan 1894, nu även genom Penningpodden!
Tidigare avsnitt i Penningpodden hittar du här:
Richard Brander, pol. dr
Redaktör för Penningpodden