Tidskriften

Ekonomiska Samfundets tidskrift utkommer för närvarande tre gånger per år. Den publicerar artiklar och översikter om aktuell ekonomisk politik och ekonomisk forskning. Populärvetenskapliga och vetenskapliga bidrag samt bokrecensioner ingår.

Intresserade skribenter kan ta kontakt med redaktionssekreteraren på e-postadressen mikael.kosk@gmail.com för närmare information och för att kort beskriva egna artikelidéer.

Redaktionsrådet

Mikael Kosk
Chefredaktör, redaktionssekreterare

Johanna Gummerus
Patrik Lindfors
Max Oker-Blom
Roger Wessman

Läs tidskriften

Tidskriften 2/2024
JUBILEUMSNUMMER, EKONOMISKA SAMFUNDET 130 ÅR
FRAMTIDENS EKONOMI

LÄS HELA TIDSKRIFTEN HÄR

Ledare: Mot en hållbar och rättvis välfärd
Mikael Kosk

HÅLLBAR EKONOMI

Artikel: Tanken på en hållbar ekonomi i en brytpunkt
Eeva Hellström

Artikel: Nerväxt eller tillväxt för Finland?
Edvard Johansson

Artikel: Företagens ansvar för miljökrisen – ur ägarperspektiv
Anna Herlin

Artikel: Företagsansvaret går in i en ny tid
Sonja Finér

Artikel: Växtbaserat i topp när konsumenterna rankar hållbarhet
Kristina Heinonen, Johanna Gummerus och Anna Aminoff

ARTIFICIELL INTELLIGENS

Artikel: Vad är artificiell intelligens?
Hannu Toivonen

Artikel: AI kan revolutionera arbetslivet – men inte ersätta människan
Linda Mannila

Artikel: Generativ AI, etik och immaterialrätt
Max Oker-Blom

Intervju med Peter Sarlin: AI har tagit stora steg framåt
Max Oker-Blom

FINLANDS UTMANINGAR

Krönika: Receptet för ett starkare finskt näringsliv finns
Mårten Mickos

Intervju med Carl Haglund: Stora reformer krävs för att lösa Finlands dilemma
Patrik Lindfors

EKONOMI OCH KULTUR

Artikel: Humanismen ger ekonomin fruktbara perspektiv
Sixten Korkman

Intervju med Lars Strannegård: Kultur hjälper oss att förstå världen
Agnes Fagerudd

EKONOMI, KRIG OCH FRED

Artikel: Euron är som blod – tjockare än vatten
Nils Torvalds

Artikel: Hungeråren tände en gnista till finska inbördeskriget
Torsten Santavirta

AKTUELLA BÖCKER

Recension: Som gudar som lever i vanära – en historia om hur de rika bemötts
Mikael Kosk

Recension: Vem tar kontrollen över den digitala världen?
Roger Wessman

Tidskriften 1/2024
Dragkamp på arbetsmarknaden
Företagsansvar – en global trend
Hur farliga är miljardärfamiljerna?

Tidskriften 3/2023
Hundra år sedan hyperinflationen i Tyskland. Den tyska valutan bröt snabbt och totalt samman under senare delen av 1923.

Tidskriften 2/2023
Humanitärt bistånd där kontanter eller kuponger ges direkt till individer eller hushåll är eektiv hjälp

Tidskriften 1/2023
NÄRINGSLIVETS INSTÄLLNING TILL MILJÖN HAR FÖRÄNDRATS RADIKALT DE senaste trettio åren

Tidskriften 3/2022
Den dyra naturgasen sätter priserna på hela elmarknaden – vägen ut är en gemensam fungerande elmarknad i Europa

Tidskriften 2/2022
Vad är det bästa sättet att hjälpa? Vad och hur donerar man? Hjälpen till flyktingar från Ukraina kräver samordnade insatser.

Tidskriften 1/2022
Högre produktivitet ökar välståndet. Finland kan öka produktiviteten snabbare än andra länder.

Tidskriften 2/2021
Det föds fler barn under ekonomiskt bättre tider och färre under recessioner

Tidskriften 2/2020
Coronapandemin framkallar massiv stimulans av ekonomin. Är stimulansen effektiv och håller statsekonomin i längden?

Tidskriften 1/2020
Då ett epidemiutbrott infaller gäller det att agera kvickt

Tidskriften 2/2019
AI kan förutsätta att kravet på att en uppfinnare eller konstnär skall vara en fysisk person måste luckras upp

Tidskriften 1/2019
Prissättning av utsläpp är ett effektivt sätt att minska dem

Tidskriften 2017
Så ska finansiella kriser förhindras i framtiden

Läs tidskriften i sin helhet genom denna länk!

 

Läs enskilda artiklarna genom följande länkar:


Ledaren: Kraven på privatekonomisk kunskap ökar

Heidi Schauman är ordförande för Ekonomiska Samfundet.

Oliver Hart och Bengt Holmström har gjort ett banbrytande arbete
Mats Persson är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och ledamot av Ekonomipriskommittén.
Torsten Persson är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och Ekonomipriskommitténs sekreterare.
Tomas Sjöström är professor i nationalekonomi vid Økonomisk Institut, Københavns Universitet, och ledamot av Ekonomipriskommittén.
Per Strömberg är professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och Ekonomipriskommitténs ordförande.

Kommentar: Den offentliga och privata sektorn har olika mål
Mikael Kosk är redaktör för Ekonomiska Samfundets tidskrift.

Så ska framtida finansiella kriser förhindras: Vad makrotillsynspolitik är och vart utvecklingen är på väg
Marja Nykänen är direktionsmedlem vid Finlands Bank med ansvar för finansmarknadsfrågorna, makrotillsynspolitiken, statistiken, de juridiska frågorna och ekonomi- och personalförvaltningen.

Euron har fyllt 18 år – men är den myndig? En personlig betraktelse
Richard Brander arbetar som senior informatör på Finlands Bank och är medlem av redaktionsrådet för Ekonomiska Samfundets tidskrift.

Kommentar: Är eurokrisen en barnsjukdom?
Roger Wessman är en fristående ekonom, skribent och föreläsare.

Vård- och landskapsreformens ekonomiska konsekvenser: Ett nationellt experiment utan like
Ekon.mag. Björn Sundell är tidigare utredningsansvarig vid tankesmedjan Magma och ledarskribent vid Hufvudstadsbladet. Han har också arbetat inom näringslivet vid Wärtsilä, Abloy Security, Nordiska Investeringsbanken och EVA, Näringslivets delegation.

Nödhjälpen är den mest flexibla försörjningskedjan
ED Ira Haavisto är direktör för HUMLOG-institutet. Hon är den andra chefredaktören för tidskriften The Journal of Humanitarian Logistics and Supply Chain Management (JHLSCM).
Professor Gyöngyi Kovács är Erkko professor i humanitär logistik och ämnesansvarig för logistik och samhällsansvar vid Hanken.
Professor Karen Spens är Hankens rektor och professor i logistik.

Automatiskt informationsutbyte i kampen mot skatteparadisen
Ekon.dr, jur.lic. Max Oker-Blom är docent vid Svenska handelshögskolan och Östra Finlands universitet.

Finland på tröskeln till den digitala revolutionen
Tom Berglund är professor i tillämpad mikroekonomi och företagets teori vid Nationalekonomiska institutionen vid Hanken.

Coopetition – när samarbete blir strategiskt
Ekon.dr. Eva-Lena Lundgren-Henriksson är universitetslärare vid Institutionen för företagsledning och organisation, Svenska Handelshögskolan i Vasa.

Från törnrosasömn till överhettning: Helsingforsbörsen genom tiderna
Pol.mag. Kim Lindström har verkat som placerare och börskolumnist sedan 1960-talet.

Det är teknologin, inte frihandeln som far i väg med jobben
Mikael Kosk är journalist och redaktör för Ekonomiska Samfundets tidskrift.

Kommentar: Trump ser inte globaliseringens fördelar
Nils Hast är fondförvaltare för räntor och krediter i ODIN fonderna. Civilingenjör från KTH, Stockholm.

Ungdomens röst: Internationell erfarenhet merit för arbetssökande
Majken Stenberg är studerande vid Svenska handelshögskolan och Ekonomiska Samfundets sekreterare.

Aktuella böcker: Elegant finansteori förenar olika vetenskapsområden
Tom Berglund är professor i tillämpad mikroekonomi och företagets teori vid Nationalekonomiska institutionen vid Hanken.

Nyliberalismens segertåg och dess konsekvenser
Roger Wessman är en fristående ekonom, skribent och föreläsare.

Hur informationen undergräver marknaden
Mikael Kosk är journalist och redaktör för Ekonomiska Samfundets tidskrift.

Tidskriften 2016
Varför ökar den globala skuldsättningen alltjämt?

Läs tidskriften i sin helhet genom denna länk!

 

Läs enskilda artiklarna genom följande länkar:

Ledaren: Finanskrisen som vattendelare
Ekon. mag. Björn Sundell är redaktör för Ekonomiska Samfundets Tidskrift, EST

Är låg inflation och tillväxt här för att stanna?
Ekon. dr Mikael Juselius arbetar som senior ekonom på forskningsenheten vid Finlands Banks avdelning för penningpolitik och forskning.

Att värdera skog till verkligt värde – en studie av de finska skogsföretagen
Johan Lorentzon Ekon. dr Johan Lorentzon är lektor vid Karlstads universitet.

Basinkomsten – ett samhällsexperiment tar form
Ekon. mag. Björn Sundell är redaktör för Ekonomiska Samfundets Tidskrift, EST

Ekonomikunskap i studentprovet i samhällslära
Jan Löfström är PhD, docent, universitetslektor i samhälleliga ämnenas didaktik, Institutionen för lärarutbildning, Helsingfors universitet.

Finlands oförändrade arbetsmarknad – vår riktiga Akilleshäl
Juhana Vartiainen Pol. dr Juhana Vartiainen är riksdagsledamot (Samlingspartiet) och tidigare överdirektör vid VATT, Statens ekonomiska forskningscentral.

Långsiktiga inkomst- och förmögenhetsskillnader – vad vet vi och vad spelar det för roll?
Jesper Roine är docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Modern affärsutveckling gynnar kreativa industrin
Linda Kass är forsknings- och utvecklingsledare inom Kultur och Entreprenörskap på Yrkeshögskolan Novia.

Paradigmskifte på arbetsmarknaden nödvändigt
Harry Salonaho är ekon. dr från Hanken. Han har nästan 40 års erfarenhet i ledande befattningar i näringslivet i Finland och utomlands.

Skatter och skatteflykt
Ekon.dr, jur.lic. Max Oker-Blom är docent vid Svenska handelshögskolan och Östra Finlands Universitet.

Sparandeöverskott bakom stigande skuldsättning
Roger Wessman är en fristående ekonom, skribent och föreläsare.

Aktuella böcker: Robotarnas segertåg
Ekon. mag. Björn Sundell är redaktör för Ekonomiska Samfundets Tidskrift, EST

Aktuella böcker: Lord King vill få slut på finansiell alkemi
Recension av Richard Brander

Aktuella Böcker: Tillväxt under industrins guldålder
Recension av Bertil Roslin.

Tidskriften 2015
Finlands ekonomiska utmaningar

Läs tidskriften i sin helhet genom denna länk!

 

Framför er har ni Ekonomiska Samfundets förnyade tidskrift. Tidskriften har med korta uppehåll utkommit sedan 1913 och den har under årens lopp på olika sätt främjat samfundets kärnverksamhet: att öka intresset för den ekonomiska vetenskapen och höja nivån på den ekonomiska debatten.

I en tid av stora förändringar på mediefältet är det skäl att också en tidskrift med långa anor och etablerad läsekrets ser över både form och innehåll. För att samla goda idéer beslöt samfundets styrelse i slutet av 2014 att göra en enkät inom medlemskåren. Enkätsvaren visade att läsarna särskilt önskade djupgående analyser av aktuella ekonomiska problem, vilket säkert återspeglar de utmaningar den finländska ekonomin och därmed hela vårt samhälle står inför. Samtidigt betonades kravet på lättlästhet och en önskan om fler ”populärvetenskapliga” artiklar. Majoriteten av läsarna ville bevara tidskriften i tryckt version med en digital version som komplement. Vidare önskades en fräschare, modernare layout.

Samfundets styrelse utnämnde ett redaktionsråd som under ledning av undertecknad fick i uppdrag att genomföra denna förändring. Som tema för innehållet i det första numret valdes temat för samfundets seminarieverksamhet under 2015: Finlands ekonomiska situation. En högtstående vetenskaplig och populärvetenskaplig analys är särskilt viktig i svåra ekonomiska tider då tunga ekonomiska beslut väntar. Då frodas populistiska tankegångar. Förenklade lösningar uttalas också på ekonomins arena. Ekonomiska Samfundet kan bidra till att bygga broar mellan den ekonomiska vetenskapen och beslutsfattare inom politik och näringsliv genom att förena hög kvalitet med lättillgänglighet. Redaktionen har strävat efter att lyfta fram problemen precis som de är, dock utan att hemfalla åt pessimism eller dramatiska katastrofscenarier. En ekonomisk debatt som vältrar sig i kriser får lätt en lamslående effekt på samhället. Den leder till ett försvar av uppnådda förmåner, inte till kreativa lösningar eller innovationer. För att betona tidskriftens särprägel bland de ekonomiska tidningarna har vi bett om bidrag av sakkunniga och akademiker. Samfundets tidskrift är alltså inte heller efter förnyelsen en journalistisk produkt med artiklar skrivna av journalister, utan framför allt en tidskrift där aktuella frågor behandlas på ett så lätttillgängligt sätt som möjligt av sakkunniga på olika områden. Sålunda analyseras reformerna på finansmarknaden och deras betydelse av Seppo Honkapohja, direktionsmedlem vid Finlands Bank. Roger Wessman, ekonom med gedigen erfarenhet, lägger fram en diagnos av landets ekonomi och granskar ett flertal orsaker till den svaga ekonomiska utvecklingen. Invandringens kostnader och ekonomiska nytta, en aktuell fråga just nu, analyseras av två svenska nationalekonomer, Andreas Hatzigeorgiou & Magnus Lodefalk, som specialiserat sig på invandring ur ekonomisk synvinkel. Detta bara för att nämna några exempel.

Redaktionens strävan har genomgående varit att nå en så hög aktualitet som möjligt trots att tidskriften utkommer mer sällan än förut. Vilken utgivningsfrekvensen blir i fortsättningen avgörs senare och beror på både läsarrespons och ekonomiska förutsättningar. Läsarnas respons är alltså mycket välkommen. Förnyelsen är långt ifrån slutförd.

mvh,

Björn Sundell, Ekonomiska Samfundets styrelseordförande 2015

Tidskriften 2014

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 1/2014
Nummer 2/2014

 

Tidskriften 2013

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 1/2013
Nummer 2/2013

 

Tidskriften 2012

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 1/2012
Nummer 2/2012
Nummer 3/2012

 

Tidskriften 2011

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 1/2011
Nummer 2/2011
Nummer 3/2011

 

Tidskriften 2010

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 1/2010
Nummer 2/2010
Nummer 3/2010

 

Tidskriften 2009

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 1/2009
Nummer 2/2009
Nummer 3/2009

 

Tidskriften 2008

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 1/2008
Nummer 2/2008

 

Tidskriften 2007

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 1/2007
Nummer 2/2007

 

Tidskriften 2006

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 1/2006
Nummer 2/2006
Nummer 3/2006

 

Tidskriften 2005

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 1/2005
Nummer 2/2005
Nummer 3/2005

 

Tidskriften 2004

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 1-2/2004
Nummer 3/2004

Tidskriften 2003

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 1/2003
Nummer 2/2003
Nummer 3/2003

 

Tidskriften 2002

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 1/2002
Nummer 2/2002
Nummer 3/2002

 

Tidskriften 2001

Läs tidskriften i sin helhet genom följande länkar:

Nummer 2/2001
Nummer 3/2001