RYSSLANDS EKONOMI – HUR GÅR DET EGENTLIGEN?

Laura Solanko, rådgivare på Finlands Banks Forskningsinstitut för transitionsekonomier BOFIT, gav en ingående presentation om utvecklingen av Rysslands ekonomi inklusive Ukrainakrisens inverkan på denna utveckling. Den ryska ekonomin växte med ca. 7 % p.a. fram till finanskrisen och den ekonomiska aktiviteten var nära sin potentiella nivå. Efter år 2010 och speciellt efter Krimkrisen kan endast en svag tillväxt påvisas. Den ekonomiska aktiviteten har drabbats mycket hårt av Ukrainakrisen, och en snabbare tillväxt skulle förutsätta verkliga institutionella reformer. Det finns visserligen sektorer där även en snabb ekonomisk tillväxt är möjlig men på makroekonomisk nivå finns det inte någon märkbar tillväxt i sikte.

Solanko framhävde starkt den internationella finansmarknadens betydelse för den ryska privata sektorn. Ryska storföretag som t.ex. Gazprom är totalt beroende av den internationella finansmarknaden eftersom den ryska banksektorn inte klarar av att finansiera företag av denna storleksklass. Ryska företag bedöms dock som goda kunder/gäldenären på den internationella finansmarknaden.

Solanko tog också upp frågan om de internationella investeringarna i Ryssland. Hon framhävde att Ryssland är de stora företagens land men att verksamhetsmiljön i Ryssland inte är lätt. Dessvärre har den inte heller blivit lättare under de senast åren och man kan tydligt se en sjunkande investeringstrend bland storföretagen. Hon framhävde igen betydelsen av strukturella reformerna som borde genomdrivas av politikerna.

Krimkrisens kostnader för Ryssland indelande Solanko i direkta och indirekta kostnader. De direkta kostnaderna av krisen är inte särskilt stora medan de indirekta kostnaderna såsom ökad osäkerhet kommer från den internationella finansmarknaden och konfrontationen med västvärlden.

På frågan om ryska centralbankens självständighet svarade Solanko att den försöker vara självständig men i själva verket är den det inte. Bakom kulisserna förs diskussion om vem som sköter beslutsfattande gällande t.ex. rubeln och räntan. Från och med nästa år kommer centralbankensinflationsmålet att träda i kraft.

Solanko ser själv ryska nationalismen, propagandan och isoleringen t.ex. i form av ett eget betalningssystem och ett eget kreditkortssystem som starka orosmoment på denryska marknaden.

62 medlemmar deltog i mötet.