Februari 2015: Skattepolitik i Norden

Hanssons presentation

Viherkenttäs presentation

Referat

Den europeiska tillväxten är svag och även de nordiska länderna har svårt att få bukt med budgetunderskotten.  Skatterna spelar en roll för både tillväxten och för välfärdsstaten både på kort och lång sikt. Under det intressanta årsmötets fördrag gav fil. dr Åsa Hansson vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning sin syn på skattepolitiken i Sverige och Danmark. Hon beskrev den svenska skattedebatten från akademisk och politisk synvinkel. Den akademiska forskningen inom skattepolitik visar attett borttagande av den högsta marginalskatten i Sverige – den s.k. värnskatten (topp 5 %) skulle vara självfinansierad eftersom höga marginalskatter har en negativ inverkan på antal arbetade timmar, utbildningsval, val av kompensation, entreprenörskap etc. och en begränsad omfördelande effekt. Ytterligare föreslår akademiker en enhetlig mervärdesskatteprocent på 25 % och anser ytterligare att en attraktiv skattebas skulle vara att återinföra fastighetsskatten. Därtill bör återinförandet av arvs- och gåvoskatt utredas, eftersom Sverige i dag är ett unikt land med varken förmögenhetsskatt eller arv- och gåvoskatt.

På den politiska sidan kan en viss skattetrötthet skönjas. Den nya alliansregeringen har problem med att få budgeten godkänd. Diskussionen på den politiska arenan präglas snarare av att skatterna bör höjas än sänkas (ökad efterfrågan på offentliga utgifter) och att trappa av jobbskatteavdraget dvs. höja marginalskatterna, vilket är raka motsatsen till vad den ekonomiska debatten inom akademiska kretsar.

Hanson har också suttit med i den svenska företagsskattekommittén, som lämnat två förslag i juni år 2014. Företagsskattekommitténs huvudförslag är ett finansieringsavdrag vilket går ut på att avskaffa avdragsrätten för negativa finansnetton och ersätta detta med ett generellt avdrag på 25 procent av beskattningsbar vinst, vilket enligt företagsskattekommittén skulle leda till enbolagsskatt på 16,5%. Uppmärksammas bör att avskaffandet av ränteavdraget betyder att inga avdrag godkänns utan allt beskattas. Detta skulle enligt företagsskattekommittén geökade skatteintäkter, ge utrymme för lägre bolagsskatt och lösa ränteavdragsproblemet. Praktiska problem som företagsskattekommittén ser är att företagen möjligtvis kommer att omklassificera räntekostnader till andra kostnader vilket har gjort att företagsskattekommittén föreslår en bred definition av räntekostnader.

Ytterligare förslag som företagsskattekommittén föreslår är ett införande av bankskatt, vilket regeringen ställer sig ytterst positivt till.

Effekterna av förslaget som Hanson tog upp i sin presentation var att investeringar som finansieras med eget kapital blir mer lönsamma. Företagsskattekommittén ser ingen anledning till att skattemässigt gynna lånat framför eget kapital.

Hanson framhöll att det finns ett behov av en genomgripande skattereform i Sverige och att många akademiker, f.d. skatteministrar etc. rekommenderar en övergripande genomgång av det svenska skattesystemet. Problemet är nu att det är svårt att få igenom impopulära förändringar i mindre uppstyckade reformer eftersom man bör kunna kompensera förlorare och få en acceptabel fördelningsprofil och det här är omöjligt utan en genomgripande skattereform. Politiskt sett finns det dock inget intresse av en övergripande parlamentarisk skattereform i Sverige.

I Finland tillträdde jur. dr Timo Viherkenttä i januari som ny understatssekreterare vid finansministeriet. Han efterlyser reformer i beskattningen både med tanke på den ekonomiska tillväxten och underskottet i statsbudgeten.

Viherkenttä framhöll att Finland i år för första gången har en skuldsättning som överstiger 60 % av BNP och att statskulden är större än 100 miljarder.

Viherkenttä konkluderade sin presentation med att det finns en ytterst smal front att operera med vad gäller sänkning av arbetsbeskattningen. Kompenserande skatter att täcka underskottet som nedskärningen i arbetsbeskattningen skulle föranleda inte är lätta att hitta i det nuvarande skattesystemet.  Ur ett teoretiskt perspektiv ger skatteundantagen från skattesystemet (24 miljarder för tillfälle) spelrum för en nedskärning i t.ex. arbetsbeskattningen men att skära från skatteundantagen är i praktiken nästan omöjligt.

Hanssons och Viherkenttäs presentationer kan ses och laddas ner från filerna på sidan.

I medlemsmötet deltog 55 personer.