HUR GÖRA FINLAND MER ENTREPRENÖRIELLT?

Forsknings- och innovationsrådet har presenterat en nationell innovationsstrategi för åren 2011-2015 vars målsättning är att skapa långsiktiga förutsättningar för att göra finsk ekonomi som helhet mer innovativ och kreativ.

Ville Niinistö, miljöminister och medlem i forsknings- och innovationsrådet presenterade strategierna och riktlinjerna för Finlands innovationspolitik vid medlemsmötet i mars. Niinistö inledde med att gå igenom faktorer, som bör förstås av företag och forskare eftersom dessa i dagens värld i hög grad påverkar innovationerna. Han nämnde bl.a. världsekonomins förändring, resurs- och produkteffektivitet, miljövänliga teknologiska innovationer samt högteknologins inverkan på både servicekulturen och strukturerna. På nationell nivå efterlyste Niinistö bl.a. pilottänkande inom den offentliga sektorn.

Niinistö ansåg att innovationssystemen kan och bör ändras. Vad gäller innovationspolitiken för åren 2011-2015 kommer nya riktlinjer att publiceras i juni. Dessa riktlinjer har sin tyngdpunkt i miljö-, skogs- och servicesektorn. På dessa områden bör Finlands starka innovationstänkande, kunskap och kunnande framhävas. Finansieringen av utbildningen och forskningen utförs idag av 3,65 % av BNP. Målet är emellertid att höja finansieringen till att utgör 4 % av BNP. TEKES finansiering till små och medelstora bolag utgör en grundpelare i innovationspolitiken. Syftet är att dessa bolag skall ha möjlighet att ta del av stora globala projekt, och för detta syfte har bl.a. Team Finland grundats.

Jani Tierala,head of products för Kiosked och Ken Liebkind,ekonomiansvarig för Laastari Lähiklinikka, gav sin syn på start-upföretagens konkreta möjligheter att klara utmaningarna och diskuterade vilka incitament det innovationspolitiska ramverket bör innehålla för kommersiell affärsverksamhet (entreprenörskap och innovationer).

Tierala nämnde som den största utmaningen  att företagande ofta lider brist på ambition. Han tog fram att universiteten inte lyckas kommersialisera forskningsresultaten och det saknas erfarenhet i marknadsföring till konsumenter. Begränsande faktorer är också att hemmamarknaden är begränsad, EU-marknaden är allför fragmenterad och trots potential på den ryska marknaden så är intresset begränsat. Ytterligare konstaterade Tierala att det råder brist på privata investerare, brist på framgångsrika serieentreprenörer och att den offentlig finansiering inte främjar maximering av avkastning.

Liebkind instämde med Tierala och poängterade Slush-mässans betydelse för unga teknologiföretag. Liebkind rekommenderade en likadan mässa för TEKES och servicebranschen. Tierala och Liebkind framhöll även ambitionerna för globalt entreprenörskap, och att den kunskap och marknadsföring som behövs för att ”go to the market” sköts av andra professionella människor. Jämfört med Sverige ligger Finland fortfarande efter med att “brända” koncept och hela produktkedjor.

58 personer deltog i medlemsmötet.