Ekonomiska Samfundet i Finland ordnade ett öppet seminarium onsdagen den 3 december 2014.kl. 17 på Hanken, under temat:
”SKUGGBUDGETEN – EN ANALYTISK GENOMGÅNG AV OPPOSITIONSPARTIERNAS EKONOMISKA POLITIK”
Verkställande direktör Vesa Vihriälä, Näringslivets forskningsinstitut, och direktör Seija Ilmakunnas, Löntagarnas forskningsinstitut, presenterade sina av Ekonomiska Samfundet beställda analyser, som kan läsas från följande länkar:
Oppositionens alternativa budgetförslag av Vihriälä
Reflexioner över skuggbudgetar av Ilmakunnas
Ekonomiska Samfundets referat av evenemanget följer nedan, referatet är skrivet av ESF styrelsemedlem Roger Wessman:
SKUGGBUDGETERNAS BUDSKAP
Oppositionen är långt enig med regeringen om det stora linjerna i finanspolitiken i Finland. Den slutsatsen kunde man dra av den analys av oppositionens skuggbudgeter som näringslivets och löntagarnas forskningscentralers (ETLA och PT) presenterade på Ekonomiska Samfundets seminarium. Den främsta skillnaden mellan regeringen och oppositionen står i att Sannfinländarna och Vänsterförbundet är bereda att öka offentliga utgifterna och skärpa beskattningen.
Regeringens proposition för statsbudgeten innebär en klar åtstramning för att minska budgetunderskottet. Totalt innefattar nedskärningen av statens utgifter och skattehöjningarna över 2,5 miljard (drygt 1 % av BNP), inkluderande effekter av tidigare fattade beslut. Centerns skuggbudget följer nästan exakt denna budgetlinje. Vänsterförbundet och Sannfinländarna är beredda att acceptera ett något större underskott.
Skillnaderna är dock små. Enligt Vesa Vihriälä från ETLA innebär Vänsterförbundets budget ett underskott i förhållande till BNP som är 0,27 % högre än regeringens förslag. Sannfinländarnas budget räknar med ett underskotten som är 0,13 %-enheter högre.
Frågan är dock i vilken mån skuggbudgeterna skall ses utarbetade alternativ eller enbart som politiska markeringar av den riktning man vill gå i. Kari Uotila från Vänsterförbundet protesterade starkt mot bilden av alternativlöshet och talade sig varm för en betydligt mer stimulerande ekonomisk politik. Han hänvisade till de ekonomiska experter (bl.a Eero Lehto och Pertti Haaparanta) riksdagen hört. Både Lea Mäkipää (sf) och Timo Kalli (c) betonade att oppositionen i mycket är bunden av regeringens förslag och har begränsade resurser att utarbeta ett grundligt alternativ.
Sannfinländarna fick dock en eloge av Vihriälä och Seija Ilmakunnas från PT för att ha presenterat ett grundligt och genomarbetat alternativ. Sannfinländarna hade bland annat utnyttjat den ekonomiska mikrosimuleringsmodellen SISU för att uppskatta kostnaderna av sina förslag. Vänsterförbundet hade också ett logiskt strukturerat förslag, medan Centern närmast presenterade ostrukturerade punkter.
V + Sf vill ha högre utgifter och skatter
I övrigt markerade Sannfinländarnas och Vänsterförbundets skuggbudgeter en klar villighet att öka de offentliga utgifterna och höja skatterna, framför allt för höginkomsttagare och företag. Centern såg också ur denna synvinkel mindre orsak att avvika från regeringens linje med betydligt mindre justeringar.
Källa: PT
Den största ökningen av de totala utgifterna framfördes av Vänsterförbundet som ville öka utgifterna med 1,2 miljarder. Sannfinländarna föreslog ökningar i utgifterna på 1,8 miljarder, men kompenserade detta delvis med förslag på nedskärningar av andra poster så nettoökningen blev bara 1 miljard. Vänsterförbundet hade inte hittat några offentliga utgifter de ville skära ned.
Sannfinländarnas föreslag till nedskärningar riktade sig framför allt mot ulandsbiståndet. Jouni Backman (sdp) beskrev träffande sannfinländarnas politik som en speciell Robin Hood variant, att ta från de rika och de allra fattigaste för att ge till de fattiga i Finland.
För att delvis finansiera dessa ökade utgifter ville både Vänsterförbundet och Sannfinländarna skärpa beskattningen med 0,6 respektive 0,7 mrd euro. Bägge ville se högre skatter för höginkomsttagare och för företag. Sannfinländarna ville höja samfundsskatten, medan Vänsterförbundet ville återinföra bl.a. windfall- och förmögenhetskatterna.
Alla oppositionspartier var eniga om att skärpa progressiviteten i beskattningen med högre skatter i övre ändan av skattetabellerna och lägre skatter för låginkomsttagare.
Centern föreslog också skattelättnader för småföretagare och Sannfinländarna en kännbar sänkning av energiskatterna, med avsikt att gynna produktionen av inhemsk energi.
Vesa Vihriälä kritiserade oppositionens förslag om skärpt företagsbeskattning och skärpt progressivitet för att det ytterligare riskerade förvärra Finlands problem med brist på investeringar. Den ökade icke-neutraliteten i företagsbeskattning som förslaget att gynna speciellt småföretag såg han också som problematisk ur en produktivitetssynvinkel. Att skapa en tröskel som gör att skatten skärps om företaget växer bidrar inte till en positiv utveckling av näringslivet, då vi behöver nya växande företag.
Av politikerna som deltog i debatten var Marcus Rantala (sfp) den enda som klart tog ställning för en skattepolitik som gynnar företagsamhet och investeringar.
Oppositionen fick också kritik för lösningar för att finansiera deras förslag som var mindre realistiska. Alla oppositionspartier ville ta in mera pengar genom att gå åt den gråa eller svarta ekonomin, vilket är lättare sagt än gjort. Förmögenhetsskatten som Vänsterförbundet och Sannfinländarna ville återinföra är problematisk, då den är lätt att kringgå speciellt för de rikaste. Sannfinländarnas förslag att drastiskt skära ner ulandsbiståndet är tekniskt möjligt, men politiskt orealistiskt då det är uteslutet att det får stöd av möjliga tänkbara framtida koalitionspartner.
Djup enighet rådde dock om att skuggbudgeterna är ett positivt steg, och att de förtjänar mer uppmärksamhet och analys än vad de har fått.
I mötet deltog 75 personer.
Text av: Roger Wessman